Karin Ståhl Gunnarsson

Porträtt 1980

Namn:
Karin Ståhl Gunnarsson

Hur jag kom i kontakt med Tinnis:
Jag fick kontakt med Tinnis 1977 via en kompis kompis, Anna Mårtensson, och vi stämde träff på bussen till Ryd och ett träningspass. Vi var ett gäng tjejer från Vidingsjö och Ekholmen som ett par gånger i veckan åkte till Ryd eller Skäggetorp och träningarna där vintertid. Jag spelade sedan i Tinnis till 1980 samt en kort come-back 1983.

Mitt bästa minne i Tinnis:
Mitt bästa minne är hela säsongen 1980. Det gick bra för oss i seriespelet och vi var både på vinter- och sommar-cuper.

När jag började i Tinnis låg A-laget i div I, men vi åkte nedåt i divisionerna och 1980 skulle vi spela i div III. Sten Andersson var tränare och Curt Karlsson lagledare. Sten kunde på träningarna be oss slå straffsparkar som i Ungern-VM 1956, fast ingen av oss knappt var född då, och Curt brukade alltid skriva matchreferat efter våra matcher som det var extra kul att läsa om man gjort något bra. 1980 var året då jag satsade hårdast på fotbollen och jag minns det som att jag var mer eller mindre ordinarie i A-laget denna säsong. Jag och många av mina kompisar hade börjat sent med fotbollen, flick-fotboll var knappt uppfunnet, och det dök upp en del unga tjejer under de år jag spelade som var jätteduktiga och spelade i A-laget som 13-åringar.

Under denna period var vinterträningen förlagd till Rydsskogen samt inomhus i Skäggetorpsskolan och sommartid tränade vi och spelade på Folkungavallens B-plan.

Fotbollsåret började med inomhusfotbollsturneringen Kronängs-cup i Borås 4-6 januari. Tinnis deltog där ett antal år. Många av den tidens bästa damfotbollsklubbar deltog i denna turnering som Öxabäck, Jitex, Falköping m fl. Vi kunde då få möta Pia Sundhage, Elisabeth Leidinge och andra av den tidens landslagsspelare. 1980 mötte vi Rångedala (2-0), Kronäng I (0-7) och Mariestad (1-0).

Vi spelade även Kenty Dam Cup som vi vann efter 2 matcher med sudden death som Eva-Lena avgjorde.

Innan seriespelet inleddes var vi i Halmstad på träningsläger och spelade ett antal träningsmatcher.

I div III detta år återfanns bl a Kisa, Malmslätt och Lotorp. Efter vårsäsongens matcher var vi obesegrade.

Detta år deltog vi även i en sommar-cup i Oslo där vi spelade mot ett par norska lag, Grykamraterna (1-1) och Sprint-Jelöy (0-4). Sprint-Jelöy var nog ett av Norges bästa lag vid denna tid, och vi gjorde en kanonmatch även om vi förlorade. Det blev även en träningsmatch mot Otra som vi spelade på konstgräs, som var ovanligt på den tiden. Denna match vann vi med 5-0.

I augusti (23/8) hade vi 10-års jubileum hemma hos Curt och Ingrid. Det verkar alltså finnas olika sätt att räkna klubbens ålder på i och med att det i år är 50-årsjubileum 🙂

Så började höstsäsongen. 21 september vann vi mot Malmslätt med 2-1 och i och med det säkrade vi seriesegern. Sista matchen var mot Kisa och även den vann vi med 2-1. Vi gick alltså igenom serien utan poängförlust och avancerade till div II!

Segern firade vi med pizza på Amalfi dagen efter seriesegern.

Året avslutades med en inomhusfotbollsmatch mot Sleipner i Norrköping 29 december. Troligen var detta en träningsmatch inför Kronäng Cup. Jag tror att det var denna gång vi åkte med Sten och det var oväder på vägen hem och absolut ingen sikt genom framrutan varvid Sten fick köra med sidrutan nedrullad och titta ut genom den. Ibland var det lite livsfarliga bilresor till och från matcherna!

Under min tid i Tinnis drog vi även igång flickfotbollsverksamhet. Jag och Lotta W var ansvariga för flickor -65 och vi hade träning i Skäggetorp. Klubben fick lite inkomster via försäljning av lotter i samband med bingo på Cupolen på fredagkvällarna.

Jag har även kommit i kontakt med Tinnis på senare år, då min dotter Maria Gunnarsson spelade i Tinnis mellan ca år 2002 och 2012. Genom Maria har jag fått följa flickor-93 genom åren från att vara ett litet näpet flicklag till att bli ett juniorlag med bra spel och organisation. Jag har haft nöjet att se en hel del matcher under dessa år. Här är Gothia Cup 2011 en höjdpunkt där Tinnis deltog med ett F19-lag. Maria gick även upp i seniortruppen och spelade i A- och B-lag under några år.

Jag känner mig inte urgammal, men trots allt blir det lite fotbollshistoria över detta. Jag började spela fotboll som 15-åring, men idag börjar tjejerna lika tidigt som killarna, dvs i 5-6-års åldern. Sen är ju förstås de ekonomiska villkoren fortfarande helt olika. Något som jag tycker är bra med Tinnis är att det inte finns en herrsektion som alla resurser ska gå till, de resurser som finns kommer tjejerna till del. Det finns givetvis mer att göra för att skapa mer lika villkor och att få fler tjejer att hålla på högre upp i åldrarna med sin sport!