Nu har vi dokumenterat från 1969 (när damfotbollen blev en del av bandyn i BK Tinnis) till och med 2015 som är dagens porträtt. Mycket har förändrats vad gäller träningsvillkor, synen på damfotboll i samhället och inte att glömma matchkläderna. Men en del saker inom föreningen lever kvar. För 25 år sedan skrev Curt Karlsson ett jubileumshäfte som sammanfattar BK Tinnis 25 första levnadsår. I inledningen kommer det ett stycke som beskriver den sk ”Tinnis-stilen”:
nästan alla var tvungna att hjälpa till med olika former av arbete för att klara av klubbens ekonomi eller dess olika arrangemang. Nästan alla arbetade ideellt för Tinnis på ett sätt som förde tanken tillbaka till idrottsrörelsens barndom. Och detta var nödvändigt eftersom det inte fanns någon äldre generation med fd aktiva och ledare, som bar upp föreningen./…/ I den speciella stil som utvecklades i Tinnis ingick ofta att ta fotbollen med en klackspark, både bildligt och bokstavligen. Lokalkonkurrenten Kenty försökte i mycket större utsträckning vinna sina framgångar med hårt arbete, disciplin och kämpatakter. Rätt blandning av Tinnis och Kenty hade kunnat ge idrottsliga toppresultat. Under ett par gyllene år på 80-talet nådde Tinnis dock med sitt eget sätt att vara toppositionen i Östergötland och kunde med lite tur ha nått ännu högre.
Ovanstående text skrevs 1990. Känner du igen dig? Det gör i alla fall jag. I fjol uppmärksammades och utnämndes BK Tinnis styrelse till ”Årets föreningsstyrelse” av ÖFF. Föreningen saknar kansli och det administrativa arbete som krävs för att föreningen ska gå runt och utvecklas framåt sker ideellt. Likaså har många duktiga spelare på hög nivå valt att byta förening till Tinnis just pga den sk Tinnis-stilen. Jag minns flera matcher från bl a Svenska Cupen under min aktiva karriär där vi i Tinnis var sämre tränade, sämre fotbollsspelare individuellt men där vi ändå lyckades stå emot under många matchminuter. Eller ta laget som spelade under 2014 som exempel. Tränarkrångel gjorde att seniorlagets viktiga försäsongsträning var som bortblåst. Christian Fingal som egentligen var målvaktstränare fick plötsligt bli huvudtränare. Laget åkte på mycket stryk men gjorde en heroisk insats och lyckades ändå hålla sig kvar i division 1. Detta om inte något kan hänföras till den sk Tinnis-stilen. Tinnis består nämligen av lag som har kul ihop, både på plan och utanför plan. Likt de tre musketörernas valspråk ”en för alla, alla för en” gör den här sammanhållningen lagen oerhört starka och i bland oövervinneliga.
Med detta sagt vill jag bara avsluta med att tacka för mig och tacka er för att ni har besökt jubileumssidan. Har ni något som ni vill framföra får ni gärna skriva i gästboken (tänk på att kommentarer måste godkännas innan de publiceras så bli inte konfunderade om det ni skriver inte kommer upp med en gång) och slutligen så hoppas jag att vi ses på söndag!
PS! Ta gärna på er bekväma skor till de olika fotbollsaktiviteterna samt lite växel till kaffet och den grillade korven i kiosken. DS!
GRATTIS KLUBBEN!
